qinopraktik.blogg.se

Här kommer vi, Micke och Cissi att blogga om, eller som vi gamlingar säger, skriva om, hälsa, QINOpraktik, psykiska eller mentala blockeringar, ADHD, dyslexi, vacciner och så vidare. Vi kommer INTE att visa vår mat eller nån dagens outfit, då får du gå någon annanstans. Denna blogg handlar om hälsa och svar. Inte om mode.

Varning för smärtstillande tabletter vid träning

Hämtar denna artikel från DN:


För att dämpa träningsvärk och smärta sneglar motionärerna på elitidrottarna och tar receptfria värktabletter när de tränar. 

Nu varnar läkare för att muskler och senor försvagas. Dessutom går träningseffekten förlorad.

I kväll springer 30 000 löpare Midnattsloppet i Stockholm. Många har sannolikt tagit receptfria värktabletter för att behandla småskador och döva smärta under loppet.

Maria Carlsson ska tävla i helgen. När de andra löparna i klubben Running Sweden ger sig i väg på veckans snabba terränglöpningspass i Karlbergsparken väljer hon att småjogga.

– Jag har löparkompisar som tar Voltaren för att inte känna smärta och för att kunna köra på. Är det starkt eller dumt, kan man undra, säger hon.

Försäljningen av receptfria värktabletter som innehåller de verksamma ämnena diklofenak och ibuprofen ökar kraftigt i Sverige trots att de kan ge stroke och hjärtinfarkt vid långvarigt bruk. Mellan åren 2005 och 2011 ökade den totala försäljningen med trettio procent.

Flera studier visar att det är vanligt att värktabletterna och gelerna används regelbundet av idrottsmän. Höjdhopparen Stefan Holm har berättat i tv-dokumentären ”Medaljens pris” om hur han åt Voltaren ”nästan som smågodis” och att han tog en Ipren inför varje träning och tävling. Sanna Kallur och Carolina Klüft har också vittnat om hur de kämpar mot skador och bedövar smärtan med värktabletter.

– Det har rapporterats att mellan 35 och 80 procent av långdistanslöparna tar de här medlen. De är också vanliga inom ishockey, fotboll, gymnastik och cykling, säger Mikael Mattsson, som är fysiolog vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, i Stockholm.

En rundringning som DN har gjort bland olika idrottsförbund, klubbar och tränare visar att det inte bara är proffsen som använder de tillåtna medlen. Även bland motionärer är de vanliga.

 

– När elitidrottarna berättar hur de gör för att kunna träna mer sprider sig det till motionärerna. Jag tror att få känner till alla biverkningar, säger Mikael Mattsson.

De inflammationshämmande läkemedlen kan till exempel öka risken för skador.

– På kort sikt försvinner smärtor och det blir lättare att tävla och träna, men skadan tar längre tid att läka ut fullständigt. På längre sikt kan muskler och senor bli svagare, säger Bo Berglund, som är chefsläkare inom Svenska olympiska kommittén.

Men läkemedlen kan få ännu allvarligare följder för motionärerna. Vid hård fysisk ansträngning kan de leda till allvarlig njursvikt, även hos friska.

– Risken är stor vid vätskebrist vid långlopp i värme, säger Bo Berglund, som i dag ser en hajp kring läkemedlen bland motionärer.

Studier visar också att personer som tränar med läkemedlen i kroppen förlorar mycket av träningseffekten.

– Vid styrketräningspass får man varken muskeltillväxt eller ökad styrka, säger Mikael Mattsson.

– De här läkemedlen ska tas vid akut skada och under högst två veckor. Är man i behov av smärtstillande efter träning ska man i första hand ta Alvedon eller Panodil, säger Bo Berglund.

Cyklister hör till de motionärer som ofta blir skadade.

– De tar fram cykeln på våren och kör lite för hårt och får ont i knäna. Det är inte ovanligt att man självmedicinerar sig med Voltaren. Att det är receptfritt ger en signal om att det är ofarligt, säger Fred Helgesen, som är förbundsläkare inom Svenska cykelförbundet.

Även inom lagsporter som fotboll används medlen flitigt.

– Jag hör om föräldrar som köper tabletter och gel till sina ungdomar och barn ända ner till 10–11-årsåldern. Det är en quick fix när det är match på gång, säger Annelie Norén, som är spelutvecklare inom Stockholms fotbollförbund.

Det svenska Läkemedelsverket har noterat den ökade användningen av diklofenak och ibuprofen.

– Det vore intressant att följa upp sambandet mellan motion och värktabletter. Internationella studier visar ju på en hög konsumtion bland idrottare, säger Karl-Mikael Kälkner, tf enhetschef vid Läkemedelsverket.

I Danmark är de inflammationsdämpande medlen receptbelagda. Några sådana planer finns inte i Sverige. Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA gör nu en utredning om säkerhet och biverkningar av värktabletterna.

Muskler och senor försvagas

När en muskel blir skadad sker en rad reaktioner. Enzymet COX (cyclooxygenas) deltar i produktionen av inflammatoriska prostaglandiner, som vidgar blodkärlen och ökar genomblödningen.

De vita blodkropparnakan då lättare ta sig till det skadade området. De utvecklas då till "ätarceller" som tar hand om den skadade vävnaden.

Inflammationen är alltså en del av läkningen. För idrottare leder den också till oönskade följder som svullnad och sämre muskelfunktion.

På kort sikt minskarläkemedel som Voltaren och Ipren inflammation och smärta. På lång sikt kan muskler och senor dock blir svagare.

Inom Svenska olympiska kommitténhar man under de senaste åren fått ner användningen av medlen bland de aktiva.

Bra artikel DN:

Ryggsmärta, del 6

Del 6 av serie om ryggsmärta. 

Detta är den sista delen, jag rekommenderar verkligen att du läser del 1 till 5 innan du läser denna, annars har den ingen som helst innebörd..

Vi avslutade förra delen med att prata om olika kategorier på smärta, om orsaker, bakomliggande faktorer och utlösande situationer.

Lokal eller central smärta. 

Vi kan också dela in smärta i ytterligare kategorier, lokal eller central. Ett exempel på lokal smärta är det tidigare nämnda fotledsstukningen. Lokal smärta ska behandlas lokalt.
Men om du har ont i höger och vänster knä samtidigt, eller bara i höger kroppshalva, eller smärta som ibland sitter här och ibland där, då handlar det troligen inte om en massa lokala smärtor som sätter sig lite här och där, då är det med all sannolikhet fråga om central smärta. Central- och psykisk smärta skall behandla centralt, och inte lokalt.

Det är oftast vår tolkkningar av verkligheten som måste behandlas, grundorsaken. Ta till exempel kontrollhov. Det är ditt kontrollbehov som är grundorsaken till ditt beteende och agerande.

Vart kommer våra beteenden ifrån?
Vårt beteende och mönster är något vi får innan vi fyllt 6 år gammal. Vi ska inte ge oss in i hur detta går till, men innan 6 års ålder har vi bara Delta och Theta hjärnvågor. Dessa hjärnvågor ligger på vår omedvetna del av hjärnan, du vet den som ser till att ditt blod filtreras genom njurarna, som bryter ner frukosten, som regler blodtryck och pH-värde. Den medvetna delen, det är den som har koll på var du bor, vad din mamma och pappa heter, vad USA's huvudstad heter. Den har INGENTING med läkning att göra eller att sköta om kroppens funktioner, det görs från den omedvetna delen.
 
Den omedvetna delen av hjärnan programmerades av andra under åren 0 till 6 år.
Vid 6-års ålder går barn igenom lilla tonårstrotsen (ofta trotålder nr 2, den första kom någongång vid 2 år), då det är nu som vi utvecklar nästa hjärnvåg, Alpha och det är nu barn får ett JAG.
Vem är jag, varför ska jag lyda dig, varför finns jag, kan jag dö? Nu har vi börjar utveckla vår medvetna del av hjärnan. Det är i denna del som du kommer att befinna dig i den störta delen av ditt vakna liv, Apha (och senare Beta). Detta är din medvetna del av din hjärna, den som vet var du bor, som kan räkna, tänka logiskt, förstå att man INTE ska gå mot röd gubbe etc. Men det är INTE här som ditt kontrollbehov sitter. Kontrollbehov, rädsla att inte duga, att kontant jaga bekräftelse av andra för att synas, höga prestationskrav på sig själv etc, etc sitter dessvärre i den omedvetna delen av hjärnan.

 Man kan inte säga:

Ähhh, nu slutat jag med att ha klaustrofobi (eller kontrollbehov). Det funkar inte så, man måste programmera om dessa mönster/program på en omedveten del av hjärnan. Sant, man kan med några års terapi lära sig acceptera sitt mönster/beteende och således inbilla sig att man har fått bort spökerna, men det går inte om inte programmerar om grundprogrammen.

Om du känner att du kanske har lite mentala/psykiska bakomliggade spöken som du fortfarande inte riktigt berabetat, då förslår jag att du kontaktar en av förljande terapeuter/terapier:
QINOpraktik terapeut, PSYCK-K, EFT, Resan-terapi, NLP eller någon likande terapi. En Mental coach skulle också kunna gå bra om de kan behandla dig på ett omedvetet plan.

Ähhh, det blev tydligen en till del... Glömde Daisy.. Ok, Nyårsafton får bli den allra sista delen...

Micke Dahlström
Leg Kiropraktor, Master of KINOpractic Medicine, Grundare av QINOpraktik.
Grundare av NoPain.se

Massage och andra alternativa terapier vid smärta

Nu när Svensson börjar upptäcka att vårdcentralen sällan hjälper mot smärta vänder sig allt fler till manuella och komplementära terapeuter för hjälp.

Vi är många som väntat väldigt länge på att läkare och dagens medicinska starkt sammansvetsade gäng ska erkänna oss ”alternativ terapeuter” som likvärdiga medlemmar av klubben. Vi har i årtusenden hjälpt människor med deras muskler och leder. Oftare och oftare kommer personer till oss efter att ha gett upp hoppet om en smärtfri vardag. Läkarna på vårdcentralen har i åratal gett dem samma rundgång och ytliga, kortvariga svar.

Läkemedel inte rätt väg att gå.

Dagens väldigt medvetna människa söker nu hjälp från andra källor än den traditionella, Internetsökning på sina besvär ökar lavinartat (INTE alltid till godo). Personer med fleråriga besvär söker numera hjälp att hitta varaktiga lösningar, för att få ner sin smärta, återfå funktion och trappa ner på smärtlindrande läkemedel.

Traditionellt har personer med smärta och obehag sökt hjälp hos sin ”husläkare”, vilken bara har fyra verktyg i sin verktygslåda:
1, Remiss till röntgen
2, Remiss till annan instans (t ex ortoped, sjukgymnast)
3, Kortisonspruta
4, Anti-inflammatoriskt läkemedel.

Läkemedel överanvänds dessvärre idag, med en begränsad framgång när det gäller personer med kronisk smärtkaraktär (kronisk = smärta i mer än 3 månader) Detta är inte den långsiktiga lösningen.  

Vi vet att starka läkemedel ofta är bra på att snabbt lindra smärta. Men, långvarig användning av sådana mediciner ger ofta ökade smärtor på sikt, förutom massvis av andra biverkningar.

Majoriteten av alla de som lider av ryggvärk behöver inte opereras eller läggas in på sjukhus. Vad återstår då, kan man fråga sig.

Alternativa strategier.

Det finns många olika metoder/strategier för att lindra rygg- och nackvärk. Fler och fler personer vänder sig till det som kallas  manuella och komplementära terapeuter för hjälp med sin åkomma.

Några av de vanligaste terapierna är massage och massageterapeutisk inriktning, naprapat, kiropraktor, akupunktur och QINOpraktikterapi (en kombination av kiropraktik, kinesbiologi och kinesisk medicin)

Förutom att lindra smärta har dessa även som mål att återställa kroppens funktion Det finns många kunder/patienter som kan vittna om hur de efter bara några behandlingar kan röra sig på ett sätt som de på grund av smärtan inte har kunnat göra på kanske flera år. Detta borde vara en stor faktor vilket bidrar till ökad livskvalitet på många plan som t ex arbete, privatliv och social samvaro.

Studierna entydiga

De senaste 20 åren har det genomförts 1000-tals studier runt om hela världen där de har undersökt komplementära terapier och dess effekt på till exempel långvarig ryggvärk.

Sammanfattat kan man dra vissa generella slutsatser;
Massage har visat sig vara effektivt mot ihållande ryggsmärtor, dock marginell effekt på akut smärta.
Ryggmanipulation, som kiropraktik har sämre inverkan på långvarig smärta, men bättre och snabbare effekt vid akut smärta.
Kiropraktik har klart begränsad effekt vid långvarig smärta, troligen behövs den kombineras med andra mer mjukdelsinriktad behandling som massage och med specifika hemövningar.

Gemensamt för alla dessa behandlingsmetoder är att de framstår som säkra för patienterna, med mycket få biverkningar.

Dessutom har man kommit fram till att massage, i högre grad än akupunktur eller ryggmanipulation, kan minska kostnaderna för vård efter en inledande behandlingsperiod (där kiropraktik och naprapati har större roll).

Terapeutisk massage kan minska smärta och förbättra funktion vid subakut och kronisk nackvärk, dock som sagt inte vid akut smärta. 

Dags för integration

Integration är ett ord som används flitigt idag, fast i helt andra sammanhang, och det är kanske snart dags att detta också kommer till den konventionella vården. Alla dessa studier tyder entydigt på att massage och andra alternativa behandlingsmetoder
hjälper drastiskt att lindra smärta och obehag. Det är kanske snart dags att integrera detta i vården nu.. Men bollen ligger framför allt hos sjukgymnasterna, det är denna grupp som hindrar andra från att komma in i den inre kretsen. Men integration borde ligga i linje med den svenska Lagen om Valfrihet (LOV); att i dialog med sin vårdgivare, har rätt att vara delaktig i beslut som rör dennes vård.

Framtiden ser ljus ut – för patienter och oss alternativa terapeuter.

Håll ut. Kunderna/patienterna kommer kräva att vi snart får större plats i deras vård.