Här följer ännu ett utdrag ur min kommande bok... OM någon tycker den är värd att trycka...
Detta kapitel handlar om skillnaden mellan västerländsk och österländsk medicin och tankesätt.
Kapitel 2
Filosofiska skillnader
Just ja, från början var det. Först lite filosofiska skillnader mellan väster- och österländsk filosofi och tankar om läkning. Vi lever ju ändå i ett västland men den klart mest växande trenden när det gäller tankar och hälsa kommer från öst (långt öst, inte Baltikum) eller från terapeuter med ett öppet sinne, de som ser utanför ramarna.
Alternativa terapier har en helt annan filosofi än den västerländska medicinen. Det finns många olika beskrivningar på dessa skillnader. En av dem följer här:
De filosofiska skillnaderna kan härstammas från det antika Aten.
Människan har alltid velat kontrollera livet och naturen. Men först är det nödvändigt att identifiera vad som kontrollerar hur livets organismer uttrycker sig. Västerländskt tänkande har fokuserat på två likvärdiga källor för denna kontroll, kontroll inifrån och kontroll utifrån.
Vi spolar tillbaka bandet till de ”antika Grekernas tid”.
Platon (Sokrates lärjunge) delade in människan i två delar, kropp & själ. Själ är allmänt ansett vara någonting som är skilt från kroppen, den andliga delen av människokroppen som överlever döden.
Platons motpart, Democritus (vars anhängare kallas atomister), ansåg att levande organismer var uppbyggda av en maskinliknande struktur vilken var uppbyggda av atomer. Livets karaktär och kvalitet var kontrollerat av relationen mellan de atomer som bygger upp vår kropp. Atomister anser att livet kontrolleras av kemi inifrån, därför avfärdar man alla ”övernaturliga” krafter utifrån som ska kunna påverka vår kropp.
Atomister anser att kroppen fungerar som en maskin, vilket lett till att de anser också att läkning följer samma lagar - det är en mekanisk process.
Debatten om vad som kontrollerar livet (yttre livskrafter (chi, spirit) eller inre, nedärvda, faktorer (atomer) nådde sin kulmen på 1800-talet. Vid denna tidpunkt kom de vetenskapsmän som ansåg att någon yttre kraft styrde oss och vår läkning att kalla sig Vitalister. (OBS: EJ att förväxla med religion……)
Stödet för de vetenskapsmän som stödde det vitalistiska synsättet fick sig en ordentlig, nästan dödande stöt, när Darwin 1859 presenterade sin bok, Origin of Species. Darwin framhävde att nedärvda ärftlighetsfaktorer (det vi kallar gener) var ansvarig för vår utveckling som art (människan).
Som ett resultat av detta kom all forskning att fokusera på att hitta och förstå de inre faktorer som kontrollerade vår organism.
Den moderna formen av manipulation och den moderna formen av kiropraktikens grundare, D.D. Palmer har uttryckt det bäst, därför används han som exempel. Han var känslig mot den dåtida vetenskapens ogillande av konceptet ”spirit” och vitalistisk kraft. Han formulerade sig på så sätt att det finns en ”universell intelligens” utanför våra kroppar och en inre intelligens ”Innate intelligence” som styrde våra kroppar, men var en del av en större bild, ”Universal Intelligence som kontrollerade universum och livet (ej heller att förknippa med religion)
Eftersom vitalism är själva hjärtat i nästa alla former av alternativ medicin kan de inte bli en del av den västerländska medicinen, deras teorier om ursprung och läkning skiljer sig för mycket åt.
Kontentan av detta är att dagens västerländska medicin inriktar sig på kemi, det är fel på kroppens kemi och sättet att ”bota” på är att tillsätta kemi. Det är inte vad de flesta alternativa behandlingsmetoderna (inklusive de gamla österländska metoderna (till exempel akupunktur, shiautsu, yoga, meditation) arbetar med. Österländsk medicin (och alla alternativa behandlingsmetoder) är baserade på energi och inte kemi.
Österländsk medicin och filosofi
Den österländska medicinen bygger på ett förhållningssätt där man vill bota roten till sjukdom och förebygga ohälsa. Det handlar om att bli medveten om vad som skapar ohälsa hos just dig. Att förebygga ohälsa bygger på ett eget ansvar till exempel genom livsföring, kost, motion - men också att söka vård i ett tidigt skede då det oftast är lättare ett komma till rätta med ett hälsoproblem. Förr i tiden gick man till akupunktören i förebyggande syfte, man betalade och såg glad ut. Så länge man var frisk så fortsatta rundgången av pengar, men när man blev sjuk så fick man gå gratis till akupunktören, han hade då misslyckats med att hålla dig vid god hälsa. Naturligtvis fanns ett eget ansvar med i bilden också.
Skolmedicinen hamnar ofta i lägen där man behandlar symtomen eller sjukdomen (disease) och inte alltid kan fastställa orsaken till dem (kallas idiopatisk i journalerna). I dessa fall behandlar man efter det att symtom uppstått, vilket alltid innebär ett senare skede i processen.